Preferenca pėr djalin
Lart Familja Vrasjet pėr prikė Vrasjet pėr nder Rrethprerja Preferenca pėr djalin Pėrdhunimi Trafikimi i grave

 


 

Tė Drejtat e Njeriut

Tė Drejtat e Gruas

Preferenca tradicionale pėr djalin

Preferenca tradicionale pėr djalin ėshtė e pėrhapur sidomos nė Kinė, Korenė e Veriut, Indi dhe Pakistan. Foshnjat vajza, vajzat dhe gratė lihen pas dore si nė ushqim dhe nė kujdesin shėndetėsor. Me pėrparimin e teknikės, dallimi i gjinisė sė fetusit bėhet qysh nė fazat e hershme. Vajzat abortohen ose vriten pas lindjes.

Sipas tė dhėnave demografike, nė tė gjithė botėn "mungojnė" mė shumė se 90 milionė gra dhe kjo pavarėsisht nga fakti qė gratė nė kushtet e ushqimit dhe kujdesit tė njėjtė shėndetėsor kanė jetėgjatėsi mė tė madhe se burrat. Nė Azinė Jugore, Kinė, nė Lindjen e Mesme dhe tė Largėt, shifrat e vdekshmėrisė te vajzat janė dy herė mė e lartė se te djemtė e sė njėjtės moshė. Mesatarisht raporti mes burrave dhe grave ėshtė 100 burra dhe 96 gra. Nė 21 vende tė botės janė mė pak se 95 gra kur janė 100 burra, ndėrkohė qė nė vende tė tjera nė Evropė, Amerikė dhe nė Shtetet e Bashkuara vihet re njė "mbipopullim me gra". Nė Kinė, falė dėshtimeve selektive, nė 100 lindje tė foshnjave meshkuj, lindin 88 foshnja femra.

Sfondi: Parapėlqimi i kahershėm i djemve ėshtė i rrėnjosur thellė nė strukturėn e shoqėrisė. Nė Kinė dhe Indi, djemtė gėzojnė prestigj mė tė lartė shoqėror. Vetėm burrat mund tė ushtrojnė ritin Ahnen. Meqė vajzat martohen nė njė familje tjetėr, vetėm djemtė janė siguri pėr kujdesin e prindėrve nė pleqėri. Nė shoqėritė, nė tė cilat familjet janė tė detyruar tė japin prikė pėr martesėn e vajzės, diskriminimi i vajzave ėshtė mė i pėrhapur sesa nė ato shoqėri ku ėshtė dhėndrri qė sipas traditės duhet tė paguajė pėr tė marrė nusen. Vrasja e tė sapolindurave vajza si e vetmja rrugėdalje nga nga problemi i prikės, nė rajonet mė tė varfra tė Indisė po pranohet gjithnjė e mė shumė.

Nė Kinė, problemi qėndron nė faktin qė nga ana e shtetit po ndiqet dhunshėm politika e "familjes me njė fėmijė". Ky fėmijė qė i lejohet familjes, sipas vullnetit tė familjes duhet tė jetė djalė. Nė rajonet ku gratė kanė mė shumė fuqi ekonomike brenda familjes, pėr shembull kur punojnė, dhe kur pėrfshihen nė kujdesin pėr tė moshuarit, djemtė nuk parapėlqehen ose nuk parapėlqehen kaq shumė.

Ēfarė bėhet kundėr parapėlqimit tradicional tė djemve? Nė Kinė dhe Indi ndalohen pėrcaktimi prenatal i gjinisė dhe dėshtimet selektive. Megjithatė, ligjet nuk mund ta frenojnė kėtė praktikė.

[Autore: Dorette Wesemann, Redaktor: Ragnar Müller]

[Kreu i faqes]

 

Temat Tė drejtat e njeriut  I  Modele  I  Demokracia  I  Partitė  I  Evropa  I  Globalizimi  I  Kombet e Bashkuara  I  Qėndrueshmėria

Metodat:    Didaktika politike    II    Pedagogjia e paqes    II    Metodat

     

Kjo ofertė Online mbi edukimin politik u zhvillua nga agora-wissen, Shoqata e Shtutgartit pėr pėrēim dijesh pėrmes mediave te reja dhe edukimit politik. Nė rast pyetjesh apo vėrejtjesh drejtohuni Ju lutem te ne.